Leder ej till arbete
Kritiken mot Fas 3, numer Sysselsättningsfasen, i jobb och utvecklingsgarantin har varit omfattande sedan de första anvisningarna 2009. Målet med garantiprogrammet, att stärka långtidsarbetslösas ställning på arbetsmarknaden, verkar inte ha fungerat. Enligt Arbetsförmedlingens siffror från 2011 lämnade bara 15 procent av deltagarna Fas 3 för arbete eller utbildning.
Det finns också svagheter i sättet som Fas 3 är uppbyggt. Med generösa ersättningar till anordnare av Fas 3-platser kan felaktiga drivkrafter skapas för anordnare. Följden kan bli att ordinarie eller subventionerade anställningar, som kan bli dyrare för arbetsgivaren men bättre för arbetstagaren, trängs undan.
Meningslösa arbetsuppgifter
Enligt en rapport från Arbetsförmedlingens har andelen nöjda deltagare i Fas 3 ökat. Samtidigt visar rapporten att av de som inte var nöjda med sin sysselsättningsplats ansåg 34 procent att arbetsuppgifterna kändes meningslösa. Något som också visas i en rapport från LO-distriktet i Västsverige.
Plusjobb
LO har som alternativ till Fas 3 förespråkat utökade möjligheter till arbete i subventionerade anställningar. Detta genom en ökad användning av olika former av lönestöd för befintliga arbeten men också genom skapande av särskilda jobb för grupper som under lång tid varit borta från arbetsmarknaden, så som Plusjobb.
Avtalsenlig lön
Plusjobben innebar att arbetslösa fick arbeta för avtalsenlig lön hos offentligt finansierade verksamheter med full subvention från staten. Plusjobben som infördes av en s-regering 2006, avvecklades ett år senare av den nytillträdda Alliansregeringen som sorterade in Plusjobben bland "Verkningslösa och i vissa fall kontraproduktiva åtgärder".
I rapporten besvaras frågan: vilken är nyttan för deltagaren med att göra om Fas 3-platser till Plusjobb?